Estradpoet uppäten av elvaåringar!

Som lärare på Borås Kulturskola var jag på Fjärdingskolan igår för att informera om den nyöppnade filialen där.
Alltså: kommundelen är invandrartät, har hög arbetslöshet och gott om betong. Det är ett sätt att se det.
Kommundelen har även rikt utbud av språk och kulturer samt de gladaste mest livfulla ungar jag stött på. Det är ett annat sätt att se det.

När jag skulle presentera min kurs och köra lite spokenword igår blev jag fullständigt dränkt i barnskrik, uppmaningar att rappa, handklapp och andra höga ljud. Mitt tuffaste gig någonsin - bergis. Och ikväll är det dags för rond två.

Ringde min förortspolare Hedy Aliyar som jag träffade på SM i år. Där blev jag imponerad av hans sätt att rimma flerstavigt och hans softa attityd. Så jag bad honom om lite textmaterial som skulle funka bättre. Jag insåg dock snabbt att en orimmande landsortspojk som jag inte kan bära hem det, men jag lät mig inspireras.

Nu har jag slitit med material och infallsvinklar och hoppas på att kunna nå fram den här gången, hur det gick märker vi i morgon.

Glöm inte att uppdrag för Ordkanon.se har bytt bloggplats och hittas
här.

Tvåa i SM

Pja, det är jag minst sagt nöjd med. Vinnaren var självklar för mig. Enligt mig är han Sveriges bästa estradpoet. Du kan ju läsa om det hela här istället.

För den länken är platsen där du finner den här bloggen i framtiden. Men jag säger som jag alltid sagt: Mer om det senare.

Fridens!

inte alls overksam

Tro nu inte att jag legat på latsidan bara för att det inte skett något på bloggen, tvärt om.

De senaste veckorna har jag suttit och filurat på vad jag kan göra med min verksamhet. Mer om det i ett senare inlägg.
Dessutom har jag förberett mig inför
SM i Poetry Slam och det tar en del tid, kraft och ångest.

Förutom detta har jag varit ute på lite äventyr. Esteter på Bäckängsgymnasiet i Borås ger tillsammans med Viskastrandsgymnasiet och Amnesty/Angeläget en festival om mänskliga rättigheter på Åhaga den 19/5. Eftersom jag fanns på något slags lista över mentorer  för Angeläget så kallades jag in på manusmötemed en grupp elever som ska sätta upp en teaterföreställning.
 Hittills hade gruppen bara stegat, improviserat och brainstormat kring idéerna men nu ansåg deras lärare att två veckor innan premiär så är det läge för att styra upp något skriftligt. Jag kan inte säga för mycket om deras upplägg, det får du spana in själv på Onsdag.
 Jag kan däremot säga att det var en mycket intressant work shop. När jag kom dit visste alla i gruppen precis hur de tänkte och hade en klar bild av sin del av föreställningen. Problemet var att de sex tjejerna hade sex olika bilder av precis hur det skulle se ut. Jobbar man i grupp är det extra viktigt att få ner idéer på pränt så att man tillsammans kan titta på samma bild och utgå därifrån. Så pränta fick de göra.
För ovanlighetens skull fick jag hoppa in i en redan påbörjad skrivprocess, delar av tiden var jag inte ens där. Jag ville inte störa när de kastade sig på datorn för att skriva manus tillsammans. Det var gött att se dem gå helt upp i skrivande och tillsammans lösa problem, för det är ofta vad skrivande är - problemlösning.

Senare samma vecka var det min tur att samarbeta och skriva tillsammans med någon, denne någon är Josef Hoffert och mer om det sammarbetet får ni reda på nästa inlägg.

Fridens!

eftersom jag är okunnig...

....vad datorrelaterad aktivitet anbelangar och inte får min högersida här att bete sig så gör jag ett helt inlägg som går ut på att tipsa om en go blogg