Oh Happy Day!
Bomber och granater vilken torsdag!
Jag och Oskar Hanska åkte till Fågelviksgymnasiet i Tibro på deras temadag kring ORDET.
Vi gick ut hårt med tre halvtimmasföreställningar i Aulan, en för varje årskurs. Med en knapp kvarts paus mellan varje så blev det en rätt intensiv förmiddag.
Intensivt är bra när ord ska spridas. Jag och Oskar varvade viftande med armar och komiska poänger med allvar och stillsamma dikter, av jubel, skratt och applåder att döma (och även några kommentarer) så gick det hem.
Som vanligt är det ytterst få som har sett poesi framföras såhär och som vanligt blir det tydliga wow-reaktioner.
Efter sista läsningen var det bara att kasta i sig maten och vidare till min works shop i kreativt skrivande. Jag varvade övningarna kring att släppa skrivkrampen med min signaturövning - the brain melter, som fokuserar mer kring att forma språket. Hela gruppen som bestod av mestadels elever men även lärare skrev så blyerstraspet lämnade skrapsår på trumhinnan.
"Det här är ju inte bara något för eleverna, det är ju även fortbildning för lärarna", sa en svensklärare till mig efteråt. Fantastiskt kul att höra.
Men dagen tog ju inte slut där. Efter tre tågförbindelser landade Hotet från Öst i Borås, skottade i sig mer mat på rekordtid och sedan vidare till Kulturskolan.
Oskar med all sin kunskap om berättarstrukturer var ju jag tvungen att sätta i arbete. Är man i Borås, kan saker och dessutom känner mig - så åker man på att göra prylar. Dä bara ä så.
I en dryg timma fick mina fyra flitiga elever äntligen lite andra tankar kring skrivande än mina. Tack Oskar, det gjorde du bra.
Efter det lek med katt, efter det springa till buss, efter det missa buss, efter det gå hem hela uppförsbacken, efter det däckar två trötta karlar i en soffa.
Ung Kultur Möts
UKM Borås, betyder att kreativa ungdomar träffades på Kulturföreningen Tåget i helgen.
Jag kom seg och osoven in i föreningens lokaler och krockade med ett energifält av stressade arrangörer och skapande unga.
Runt omkring mig övades det inför ett finaluppträdande, grafittigruppen satt djupt koncentrerade och rätt som det var hade jag blivit coach för en nybliven spokenwordartist som skrivit sin första scentext.
Jag var nu inte längre trött!
Tempot på min Work Shop var till en början lite lägre än i resten av huset. Det var eftermiddag och de hade aktiverats hela dagen. Jag mötte en minst sagt blandad grupp dansare, musiker, teaterfolk och skrivande hade samlats för lite skrivövningar.
Jag fick verkligen en liten utmaning. Att möta och engagera en trött grupp som är lite blyga inför varandra kändes som lite exotiskt efter fyra energiska veckor på Sandgärdsskolan.
Efter lite flödesskrivning och andra uppvärmningsövningar satt de i alla fall i olika graders koncentration och skrev på tema-övningen.
Jag hoppas att ni fick en bra UKM-helg och att finaluppträdandet gick bra för er.
Nu har jag lärt mig att jag kanske ska utvidga mitt förråd av uppvärmningsövningar.
På torsdag har jag tre läsningar, en workshop och lektion på kulturskolan. Jag ska nu kolla på hur man kan krydda upp materialet.
Jag kom seg och osoven in i föreningens lokaler och krockade med ett energifält av stressade arrangörer och skapande unga.
Runt omkring mig övades det inför ett finaluppträdande, grafittigruppen satt djupt koncentrerade och rätt som det var hade jag blivit coach för en nybliven spokenwordartist som skrivit sin första scentext.
Jag var nu inte längre trött!
Tempot på min Work Shop var till en början lite lägre än i resten av huset. Det var eftermiddag och de hade aktiverats hela dagen. Jag mötte en minst sagt blandad grupp dansare, musiker, teaterfolk och skrivande hade samlats för lite skrivövningar.
Jag fick verkligen en liten utmaning. Att möta och engagera en trött grupp som är lite blyga inför varandra kändes som lite exotiskt efter fyra energiska veckor på Sandgärdsskolan.
Efter lite flödesskrivning och andra uppvärmningsövningar satt de i alla fall i olika graders koncentration och skrev på tema-övningen.
Jag hoppas att ni fick en bra UKM-helg och att finaluppträdandet gick bra för er.
Nu har jag lärt mig att jag kanske ska utvidga mitt förråd av uppvärmningsövningar.
På torsdag har jag tre läsningar, en workshop och lektion på kulturskolan. Jag ska nu kolla på hur man kan krydda upp materialet.
Sandgärdsskolan Poetry Slam!
Var det fantastiskt?
- Ja!
Var eleverna kickass Poetry Slam:are
- Ja!
Hade jag kamera?
- Fan också!
Jag hade ju gärna lagt upp bilder på avslutningen av en månads slit, men icke. Men så snart jag konsulterat någon med loggkunskaper överlägsna mina så kanske ljudfiler från vinnaren och andrapristagaren kommer upp. De kommer förhoppningsvis också att höras i diktafon.
Eftersom jag är osäker på om de vill ha sina namn publicerade så nämner jag inga. Men jag kan berätta vad som hände.
I skolans aula samlades c:a 150 elever och lärare. Ett trettital elever vågade gå upp på scenen och köra sin grej.
De flesta läste individuellt men tre-fyra stycken team pieces visades också upp.
Det var längesedan jag blev så glad av arbete. Alla gick upp och tog sin roll på allvar oavsett om de läste om jämlikhet, fotboll, respekt, mattanter eller sitt eget könsorgan.
Publiken som mest bestod av åttondeklassare visste exakt vad de skulle göra. De jublade upp poeter på scen, de satt knäpptysta under läsningarna och de lyckades att jävlas lagom mycket med Emcee (jag själv) och jurygrupperna.
Extra eloge till den elev som höll koll på lärarna vid slam master-bordet.
Lärarna som tagit initiativet till 4 veckors lyrik/spokenword skall ha sig en extra applåd - folkets jubel!
Tack för allt!
Rapporten avslutad.
Nu kommer ett uttdrag av en text jag skrivit om jobbet på Sandgärdsskolan/ Fridens!
"...Insikten till bristen på insikt är drygt hundrafemtio tonåringars fel och förtjänst. Jag är skyldig dem den här texten. För det är en text - så mycket vet jag.
Vad för text kommer andra att få definiera.
Jag har slutat definiera och börjat skriva. För att:
”Poesisnubben, är det här en dikt?”
Finns ingen mening att titta på hans papper innan jag svarar.
- JA.
Efter första lektionen avbryter jag varje mening som börjar med ”Får man…” JA! För fan du får. Skit i rättstavningen, grammatiken, interpunktionshelvetet. Skit i det fina språket och kalla inga ord för fula. Skit högt och heligt i reglerna. Skriv, läs, gör. Det är ointressant att definiera vad som är poesi. Det är ointressant att ha tävlingar i estradpoesi, för estradpoesi finns inte. Poetry Slam (som eventuell rörelse) måste bli kvitt definitioner.
Om det är en dikt eller inte som uppförs i ett slam – är det viktigt? Tycker du det? Jag tycker inte det. Men att tävla i tre minuter långa texter, i artisteriet i uttrycket,i att skapa känslan - det tycker jag är roligt. Inte mer eller mindre, bara roligt.
Vi måste ingenting, men i teorin måste vi sluta definiera det talade ordet. Fjortonåringarna vågar inte tävla i Poetry Slam.
Inte för att de tror att deras text är dålig, inte för att de är osäkra om sitt ämne (oavsett om det är kärleken eller om en snorloska eller fotboll eller hästar). De vågar inte skriva klart, vågar inte tala ut, vågar inte ställa upp – för att de inte är säkra på att vad de gör är poesi.
Låt scenen ha en mikrofon och låt människan få en tid oavsett hur kort och låt människan utnyttja scenen, mikrofonen och tiden HELTJÄVLAFRITT (eller pja, utan rekvisita - är lite konservativ där).
Och alla måste inte gilla texten och alla måste inte gilla poesi och alla måste inte gilla sättet Jag vet att det uppskattas när samlingar är enheter är formade. Det ser mer genomarbetat ut då. Och att arbeta är dygdigt. Men om jag säger en sak i klasserna så vill jag säga samma sak här.
Jag har bara haft en regel – inga regler. Det har hänt att jag brutit mot den också.
All poesi är inte till för alla men alla måste få ha någon poesi att kalla sin.
Poesi, jag menar alltså beskrivningar av världar. Bilder av hjärnan och korta rader som förklarar livet som man mött det. Poesi som man vill möta det, som man fruktar det.
Tack team mattant, du som kom på den tysta dikten, Hunter, Du som skrev fyra ord per varje 3 rader och ansåg att dammsugaren i din hjärna tagit alla idéer.
Tack motorcross, Elmer, du som har mer än ett mellanslag kvar (tro mig) och tack utlandssemestern.
Tack till snopp-stopp, min kuk, konstig, msn-spokenword, "min son" och den tveksamma men geniala kalibreringspoeten.
Tack alla åttor på Sandgärdsskolan, ni satte ord på mina tvivel.
- Ja!
Var eleverna kickass Poetry Slam:are
- Ja!
Hade jag kamera?
- Fan också!
Jag hade ju gärna lagt upp bilder på avslutningen av en månads slit, men icke. Men så snart jag konsulterat någon med loggkunskaper överlägsna mina så kanske ljudfiler från vinnaren och andrapristagaren kommer upp. De kommer förhoppningsvis också att höras i diktafon.
Eftersom jag är osäker på om de vill ha sina namn publicerade så nämner jag inga. Men jag kan berätta vad som hände.
I skolans aula samlades c:a 150 elever och lärare. Ett trettital elever vågade gå upp på scenen och köra sin grej.
De flesta läste individuellt men tre-fyra stycken team pieces visades också upp.
Det var längesedan jag blev så glad av arbete. Alla gick upp och tog sin roll på allvar oavsett om de läste om jämlikhet, fotboll, respekt, mattanter eller sitt eget könsorgan.
Publiken som mest bestod av åttondeklassare visste exakt vad de skulle göra. De jublade upp poeter på scen, de satt knäpptysta under läsningarna och de lyckades att jävlas lagom mycket med Emcee (jag själv) och jurygrupperna.
Extra eloge till den elev som höll koll på lärarna vid slam master-bordet.
Lärarna som tagit initiativet till 4 veckors lyrik/spokenword skall ha sig en extra applåd - folkets jubel!
Tack för allt!
Rapporten avslutad.
Nu kommer ett uttdrag av en text jag skrivit om jobbet på Sandgärdsskolan/ Fridens!
"...Insikten till bristen på insikt är drygt hundrafemtio tonåringars fel och förtjänst. Jag är skyldig dem den här texten. För det är en text - så mycket vet jag.
Vad för text kommer andra att få definiera.
Jag har slutat definiera och börjat skriva. För att:
”Poesisnubben, är det här en dikt?”
Finns ingen mening att titta på hans papper innan jag svarar.
- JA.
Efter första lektionen avbryter jag varje mening som börjar med ”Får man…” JA! För fan du får. Skit i rättstavningen, grammatiken, interpunktionshelvetet. Skit i det fina språket och kalla inga ord för fula. Skit högt och heligt i reglerna. Skriv, läs, gör. Det är ointressant att definiera vad som är poesi. Det är ointressant att ha tävlingar i estradpoesi, för estradpoesi finns inte. Poetry Slam (som eventuell rörelse) måste bli kvitt definitioner.
Om det är en dikt eller inte som uppförs i ett slam – är det viktigt? Tycker du det? Jag tycker inte det. Men att tävla i tre minuter långa texter, i artisteriet i uttrycket,i att skapa känslan - det tycker jag är roligt. Inte mer eller mindre, bara roligt.
Vi måste ingenting, men i teorin måste vi sluta definiera det talade ordet. Fjortonåringarna vågar inte tävla i Poetry Slam.
Inte för att de tror att deras text är dålig, inte för att de är osäkra om sitt ämne (oavsett om det är kärleken eller om en snorloska eller fotboll eller hästar). De vågar inte skriva klart, vågar inte tala ut, vågar inte ställa upp – för att de inte är säkra på att vad de gör är poesi.
Låt scenen ha en mikrofon och låt människan få en tid oavsett hur kort och låt människan utnyttja scenen, mikrofonen och tiden HELTJÄVLAFRITT (eller pja, utan rekvisita - är lite konservativ där).
Och alla måste inte gilla texten och alla måste inte gilla poesi och alla måste inte gilla sättet Jag vet att det uppskattas när samlingar är enheter är formade. Det ser mer genomarbetat ut då. Och att arbeta är dygdigt. Men om jag säger en sak i klasserna så vill jag säga samma sak här.
Jag har bara haft en regel – inga regler. Det har hänt att jag brutit mot den också.
All poesi är inte till för alla men alla måste få ha någon poesi att kalla sin.
Poesi, jag menar alltså beskrivningar av världar. Bilder av hjärnan och korta rader som förklarar livet som man mött det. Poesi som man vill möta det, som man fruktar det.
Tack team mattant, du som kom på den tysta dikten, Hunter, Du som skrev fyra ord per varje 3 rader och ansåg att dammsugaren i din hjärna tagit alla idéer.
Tack motorcross, Elmer, du som har mer än ett mellanslag kvar (tro mig) och tack utlandssemestern.
Tack till snopp-stopp, min kuk, konstig, msn-spokenword, "min son" och den tveksamma men geniala kalibreringspoeten.
Tack alla åttor på Sandgärdsskolan, ni satte ord på mina tvivel.
Hemma
Hemma i Borås, hemma i skrivandet, hemma i jobben.
Det är skönt nu igen. Lagom mycket att göra men det kommer nog stressa på närmaste dagarna.
Ska avsluta månaden på Sandgärdsskolan med ett rungande Poetry Slam för åttorna. Vi har ju skrivit dikter, snackat SpokenWord och slitit tillsammans ett bra tag nu. Det kommer att bli grymt.
Grymt var det också i torsdags på Underbara Bar. Fantastiskt jobbat av Lennart, Lukas och Sascha. Helt galet skön show.
Jag var på det hela nöjd med mitt gig och helt upp över öronen kär i publiken. Nu väntar vi på vad ZTV gör av det hela.
Hänget hos freulein C med världens bästa syster bjöd på skratt, fett och vitlök. Herr Parker kom förbi och var min kulturkufskamrat, mångfaldigt trevsamt. Kom ihåg att bjuda in dig på den godasteveggo lasagnen i staden hos mig någon gång.
Värlens bästa syster och Bäbis.
Herr Parker
Freulein C och Bestastebalten
Duo i Kufar
Ini koftan nyshoppad på Beyond retro
Det är skönt nu igen. Lagom mycket att göra men det kommer nog stressa på närmaste dagarna.
Ska avsluta månaden på Sandgärdsskolan med ett rungande Poetry Slam för åttorna. Vi har ju skrivit dikter, snackat SpokenWord och slitit tillsammans ett bra tag nu. Det kommer att bli grymt.
Grymt var det också i torsdags på Underbara Bar. Fantastiskt jobbat av Lennart, Lukas och Sascha. Helt galet skön show.
Jag var på det hela nöjd med mitt gig och helt upp över öronen kär i publiken. Nu väntar vi på vad ZTV gör av det hela.
Hänget hos freulein C med världens bästa syster bjöd på skratt, fett och vitlök. Herr Parker kom förbi och var min kulturkufskamrat, mångfaldigt trevsamt. Kom ihåg att bjuda in dig på den godasteveggo lasagnen i staden hos mig någon gång.
Värlens bästa syster och Bäbis.
Herr Parker
Freulein C och Bestastebalten
Duo i Kufar
Ini koftan nyshoppad på Beyond retro
Om du skulle vänta
Jag råkade surfa in på min egen blogg av en slump och dundrade rakt in i ett "Ja just jävlar". Blogg har visat sig fullständigt överflödigt för mig. Just nu tror jag på min egen devis att krigsindustrin överlever tack vare bloggandet. Det är ett rätt långt resonemang, tar nog det lite mellan dig och mig någon gång.
Alltså, händer det något spektakulärt så kanske, i annat fall så kommer nog inte mycket skrivas framöver. Bloggar ju hellre från scenen jag, kom till Underbara Bar 12/3 istället www.spokenword.se
fridens
och så vet du ju - www.matiss.info.se
Alltså, händer det något spektakulärt så kanske, i annat fall så kommer nog inte mycket skrivas framöver. Bloggar ju hellre från scenen jag, kom till Underbara Bar 12/3 istället www.spokenword.se
fridens
och så vet du ju - www.matiss.info.se